Medan vi i Sverige och Europa funderat på när högkonjunkturen ska komma, har indiska IT-jättar samlat i ladorna. Infosys är ett bra exempel. Bolaget har 3,5 miljarder dollar i cash, vilket är i stort sett lika mycket som Ericsson totala börsvärde. Nu används pengarna för att transformera marknaden.

Vad som är intressant är att indiska IT-företag med runt 3.000 anställda tappar marginaler, samtidigt som den indiska IT-branschen växer och fler och fler förvärv görs. Detta enligt en undersökning gjord av McKinsey & Co. Enligt Indian Times gjordes under 2008 totalt 159 förvärv, till ett värde av 32 miljarder dollar. Summan var något lägre än året innan, men antalet förvärv var fler. Trenden verkar vara samma under 2009 och 2010.

Den troliga förklaringen enligt Peter Schumacher, ledande expert för cross border transactions, är att de flesta IT-förvärv gått riktigt illa. Marginalerna blev försämrade för alla inblandade. Speciellt förvärv och sammanslagningar mellan europeiska (i synnerhet tyska) och indiska bolag. Dock verkar mindre förvärv fungera bättre och bli allt populärare i Indien. I synnerhet har indiska bolag riktat in sig på nordiska marknaden, vilket också Peter Schumacher skriver i ett e-mail till mig. Även Indien Times har noterat detta.

Vad händer och varför?

Det verkar som att europeiska IT-leverantörer har fokuserat på överlevnad och kassaflöde, medan indiska bolag har två-siffriga vinstmarginaler och välfyllda kassakistor. Kunderna som igen börjat handla verkar rikta in sig på specialisttjänster. Moln-tekniken och agila arbetssätt har drivit fram en global talangmarknad som ytterligare förstärker trenden med specialistkompetens och globala team.

IP-telefoni och fungerande videokonferenser har även de satt fart på global samverkan. Det som indierna sett som sin konkurrensfördel har nu hela världen tillgång till. De stora indiska IT-bolagen hanterar utmaningen med skalfördelar och de små med entreprenörsmetoder. Däremot har de i mellanstora hamnat i kläm med försämrade marginaler. Även de indiska jättarna har känna av försämrade marginaler, troligen på grund av den globala konkurrensen och löner som snabbt stiger.

Många indiska bolag som vill förvärva stora bolag för att växa har tänkt om enligt flera nyligen publicerade artiklar i Indien Times. De riktar istället in sig på mindre spelare, dels för att det enligt uppgifter är enklare att förvärva och integrera och dels för att flera stora megaaffärer resulterat i ännu sämre marginaler. En annan trolig förklaring är att de vill legera sig med specialistföretag för att flytta sig uppåt i värdekedjan.

Politiska och ekonomiska förändringar i Indien

Det blåser också nya politiska vindar i Indien. Ett frihandelsavtal på gång för import, vilket kommer gynna handeln i bägge riktningar, och inhemsk moms är på gång att höjas och läggas på tidigare skattebefriade tjänster. Detta innebär ökade kostnader samtidigt som importen blir billigare, vilket inte är en obetydlig förändring då Indien importerar mycket speciellt från Tyskland.

Till detta finns enligt uppgift olika resonemang om att avskaffande vissa permanenta skattefria zoner och avsluta de skattefria perioderna för bolag som startat för 15 år sedan av utländska aktörer.

Vilka är konsekvenserna?

Ökade kostnader, högre skattetryck och efterfrågan på specialisttjänster kommer driva upp priserna.  En växande europeisk marknad med ökad efterfrågan och tariffer på import till Indien kommer minska kostnadsläget och öka intäkterna. IT-jättarna ser därför över möjligheterna att själva bli globala. Flera Indiska bolag har etablerat i sig i Kina och förvärvat specialistföretag i Europa. Nu riktas blickarna mot den skandinaviska marknaden och  möjligheter som finns med mindre specialistföretag här.

En trolig utveckling är fler joint ventures med samägda bolag i europeiska länder, i synnerhet i Skandinavien. Vi får också se helägda indiska bolag med lokal verksamhet, som etableras genom förvärv.

Lite skämtsamt blir det svensk kvalitet till indiska priser. Idag kan du köpa kvalificerade IT-utvecklare för 150-200 kronor per timme, som arbetar under vettiga villkor med en bra utbildning i botten samt relevant erfarenhet. Om detta kombineras med till exempelvis svenska bolag med kunder, referenser, kvalitetstänkande, kan troligen högoktanig IT produceras för 350-400kr/tim – med god lönsamhet.

Det bör dock noteras att prislapparna och lönerna för de globala talangerna högre, eftersom de är mer efterfrågade. En systemarkitekt i Indien som är riktigt vass kan tjäna 200.000 kronor i månaden – i Indien.

Hur kan vi i Sverige dra nytta av det som händer?

Genom att analysera drivkrafterna, såsom politiska förändringar, ekonomiska utvecklingen, demografiska och sociala förändringar och teknologiska landvinningar kan vi se att världen blir mer integrerad.  Marknaden går mer och mer mot en sund konkurrens med ett globalt utbud och en global efterfrågan. Möjligheten att driva framgångsrika och lönsamma affärer ligger i att vara billigast eller fokuserad på ett eller flera tydliga segment.

Vill du vara billigast som svenskt företag, måste du bli expert på sourcing. Du behöver troligen flytta i princip all personalkrävande verksamhet alternativt ersätta den med automatiserade funktioner med finansiella upplägg där räntan är som lägst (vilket den inte är där arbetskraften är som billigast).

Går du mot ett eller flera segment och är nischad, är en vinnande strategi att fundera på vad du är riktigt bra på, vad du kan få med dig kunder, medarbetare och underleverantörer på och hur du kan producera detta billigast, snabbast och med rätt kvalitet vid rätt tidpunkt. Och på rätt plats. Sourcing, ledning, mätning och styrning i globala värdenät blir dina framgångsfaktor, som avgör hur långt din förmåga kan ta dig och dina affärer.

Läs gärna mina övriga trendspaningar om offshoring och outsourcing på http://www.dfkompetens.se/trendspaning/veckans-outsourcingspaning/

Share: